backpackingthroughlife.blogg.se

Hej allihopa, Melissa här. 

Om tre dagar åker vi hem. Om tre dagar har åtta månader på resande fot bland exotiska nya provinser tagit slut, åtta månder som både känns som en vecka och ett helt år. Vilket enastående äventyr det har varit!

Vi befinner oss i Bangkok igen sedan ett par dagar tillbaka. Vi ville avsluta detta kapitel på samma plats där vi började första asienresan för sex år sedan. Cirkeln är sluten, säcken är knuten. Så känns det.

Vi lämnade Koh Samui efter mer än två veckors slappande på stranden bland sol och regn och kaos och glada semestermänniskor, och med hjälp av både minibussar, färjor, tuktuks och tåg kom vi tjugofyra timmar senare fram till Bangkok. Vi bor på ett gesthouse som heter Hidden Lumpu, och vi kan inte vara mer tillfreds över det sista boendet för resan. Vi har ett litet privatrum en trappa upp från receptionen där vi bor granne med våra nya vänner Sara och Jax från Texas och Simon från Tyskland. Vi har skapat en liten gemensam grupp där vi spenderar kvällarna med att umgås och spela biljard och äta middag tillsammans, och dagarna med att vandra omkring och prata om allt mellan himmel och jord. Det är helt idealiskt såhär under regnperioden då himlen bara faller och faller konstant. Eftersom vi varit i Bangkok tidigare hela tre gånger har vi sett allt som går att se turistmässigt. Ingenting har gått oss förbi. Därför trivs vi med att göra så lite som möjligt egentligen nu på slutet. Lugnet före stormen, lugnet före verkligheten innan den kommer stormandes tillbaka igen (fast vi längtar ju litet efter det också, blandade känslor).

Så, hur ska vi summera denna makalösa resa på åtta månader som tagit oss genom sju länder, där vi besökt oändligt många destinationer och där vi fått minnen och erfarenheter för livet? Det är svårt att summera en sådan sak. Det involverar så många inre bilder, flashbacks, känslor, lukter, smaker, upplevelser och sinnesstämningar. Alla sinnen i en vacker kompott finns med i totaliteten.

När vi själva sitter och ser tillbaka på resan och på allt vi lyckats åstadkomma är det svårt att inse att allt faktiskt är sant. Ofta tänker vi "Wow, har vi verkligen gjort det här?" Det är ofattbart.
Jag ska försöka summera några av höjdpunkterna, för vissa minnen och känslor betyder mer än andra, även om helheten i sig också är oerhört värdefull för oss båda.

Vi har varit djupt nere under ytan av turkosa hav bland sprakande levande korallrev och färgglada djurliv i både Indonesien och Filippinerna, vi har varit högt uppe bland bergen bland molnen där vi sett brinnande soluppgångar över både mount everests ensamma hemlighetsfulla topp sett från Darjeeling och bergstoppar i Vietnam vars dalar vaktades av ett par enorma händer gjorda av sten. Vi har paddlat kajak genom smala kanaler i Indiens södra djungler, vandrat under ett korus av cikadors sång blandat med apornas visslande läten bland djunglerna i Malaysia. Vi har simmat runt i varma hav på nätterna bland självlysande plankton under de mest färgsprakande natthimlarna vi någonsin sett, där vintergatan bredde ut sig som ett stort tak över oss och vi inte visste om vi var i rymden eller på jorden, vi har varit på kamelsafari i de stekheta öknarna i Indiens Rajastan där vi sovit i öknen under stjärnorna och ätit spännande exotisk mat. Vi har suttit på oändliga stränder och hand i hand sett de mest makalösa solnedgångarna någonsin. Vi har varit med om översvämningar, orkaner, sandstormar och åskoväder som skulle göra den modigaste knäsvag, vi har jubelskrattat av glädje och dansat i både sol och regn, i stekhet värme och iskall kyla.

Vi har ätit spännande exotiska maträtter vi aldrig trodde att vi skulle äta, vi har utmanat våra smaklökar och luktsinnen till bristningsgränsen, vi har tacksamt tittat upp mot himlen eller ut över haven med tårar i ögonen över hur lyckligt lottade vi är. Vi har hjälpt till att mata och rädda djur på djurhem i Indien, plockat plast på stränder, simmat bland gigantiska friska lyckliga havssköldpaddor på platser där människor idag värnar om djur och natur, på platser där plast nu blivit förbjudet, vandrat omkring på platser som bara för sex år sedan var så nedskräpade att det knappt gick att ta sig fram. Vi har fått vara med och uppleva förändring, vi har sett demonstrationer för miljön, för haven, mot plast och nedskräpning.

Vi har träffat vänner för livet på de mest oväntade ställen vid de mest oväntade tiderna på dygnet, vi har skrattat och gråtit, hoppat och dansat, varit frustrerade och överexalterade, varit friska och sjuka, varit helgalna och samtidigt avslappnade. Vi har flugit till fantastiska destinationer, åkt allt ifrån färjor och motorbåtar och kanoter till tuktuk, tåg, taxibilar, bussar, lastbilar, offroadjeepar, cyklar, mopeder och mer därtill. Vi har varit på dagslånga båtturer bland de många Indonesiska öarna där vi sovit på däck under stjärnorna med vetskapen om att vi varit omringade av öar med komodovaraner och andra spännande djur, vi har besökt tempel av både guld och granit, av marmor och färg, tempel långt uppe i bergen täckta av tusentals sjungande apor, tempel mitt i sjöar fyllda av karpfiskar i världens alla färger och tempel fyllda av flaggor mitt i Darjeeling.

Vi har blivit välsignade av präster ifrån olika religioner under resans gång, varit på sikhbröllop i Indien iklädda traditionella kläder, fått tillåtelse att fotografera babas i färgglada turbaner, blivit välkomnade till främlingars hem på middag fast de själva inte mycket har, vi har gråtit över misär och fattigdom och död vi skådat efter vägen, och vi har skrattat glädjefyllt med magarna fulla av fjärilar åt lyckliga barn som lekt på gatorna och tacksamt kramat människor fulla av medlidande och sympati, av barmhärtighet och lycka.

Vi har stått och blickat ut över både gigantiska skyskrapor i rika lyxområden och över rasfärdiga fattiga hem i mindre lyckligt lottade områden, vi har sett enorma klasskillnader och dess påverkan länderna över.

Vi har firat festivalen Holi i Pushkar Indien, där färgpulver i alla kulörer kastades runt i luften bland tusentals människor på gatorna tills vi såg ut som skrattande regnbågar som sprang omkring, vi har sett hundratals människor be i templen, hört vacker musik spelat från exotiska instrument, vi har delat måltid tillsammans med hela sju hundra andra personer i samma rum på golvet i ett tempel i Delhi och vi har gått runt på de smala vackra gatorna i Japan och gapat förundrat över den kultur och nästan andliga känsla som låg i luften där.

Ja, hur ska man summera en sådan sak, en sådan resa? Ovanstående är endast ett par exempel av någonting så mycket större, så mycket har vi varit med om. 
Vad jag vet är att vi nu åker hem, tusen erfarenheter rikare och mer ödmjuka och vördnadsfulla än någonsin. Vi åker hem lyckliga och stolta med raka ryggar och öppna ögon, och nu börjar nästa kapitel.

Tack.
M