En öm bakdel är ibland fel
Hej vänner och obekanta, Kalle är vid spakarna.
Senaste vi hördes av var vi i Antigua i Guatemala men nu är vi i Leon i Nicaragua. Låt mig berätta om resan hit.
Vi sa hej då till alla våra vänner på The terrace hostel och satte oss i en shuttle som skulle ta oss till Guatemala city för vidare transsport till Leon. Det var en skapligt trevlig resa om man bortser att någon började skjuta mot polisen när vi åkte igenom Guatemala city. Man kan säga att stadens rykte inte blev särskilt bättre, precis som våra nerver.
Väl på busstationen som låg på en bakgata fick vi se bussen som skulle ta oss cirka 70 mil, det var inte precis den ”första klass” buss som hade blivit utlovat men det var i alla fall bättre än en chicken buss.
Efter 2 timmars väntetid fick vi äntligen ge oss av. Det var sagt att vi skulle vara framme efter 18 timmar men av ren vana utgick vi ifrån att det skulle ta längre tid, vilket det också gjorde. På bussen var det ungefär 10 backpackers och resten var lokalbor. I början var det en helt ok resa och allt flöt på i bra fart. Med bra fart menar jag att chauffören körde som en galning men att vi inte krockade med hundar, andra fordon eller andra ting som kan finnas på vägen.
När vi hade varit på resande fot i cirka 6 timmar hörs en MEGASMÄLL och alla tänker samma sak ” Helvete, där pajade hela motorn” men det var endast en punktering. Lägligt nog låg det en bilverkstad 5 meter från där vi fick punkteringen (hmmm) och efter 40 minuter var vi på väg igen.
Vi kom fram till gränsen (som vi trodde var Honduras men istället var det El Salvador”) åt vi lite gatumat och sen bar det iväg igen. Genom natten körde vår enorme busschaufför som en påtänd rallyförare och efter 3-4 timmar var vi framme vid Honduras gräns. Där var vi tvungna att betala 5 dollar var till vakterna vid gränsen för annars kan de skita i att stämpla våra pass. Självklart gällde detta endast oss backpackers och inte lokalborna. I Honduras blev vi stoppade 4 gånger av polis och militär som undersökte bussen efter knark och ting. Jag kan lätt säga att min uppfattning av Honduras blev besannad.
När vi kom fram till gränsen mellan Honduras och Nicaragua var den stängd så vi satt i mörkret och väntade i 3 timmar. Det hade varit mysigt om det fanns någon liten gräsmatta att lägga sig på och sova men det enda som fanns var betong och grus. Klockan 6 på morgonen fick vi äntligen betala mer pengar (ironi) för att komma över gränsen. Tullpersonalen kollade igenom allas väskor förutom våra väskor, vilket var intressant i sig.
Ungefär kl 12 blev jag och Melissa avsläppta utanför Leon och då insåg jag att min väska hade blivit misshandlad av busspersonalen och jag var så jävla trött att jag kunde gå bärsärk på hela mänskligheten. Till råga på allt var det en snubbe som ville ta oss till vårt hostel och jag var inte långt ifrån att klappa till honom. När jag väl hade fixat väskan satte vi oss i hans cykeltaxi och åkte mot stan. Tyvärr hade vi knappt några pengar så vi sa till honom att köra oss till en ATM. Problemet var bara att den accepterade endast VISA-kort och vi har mastercard. Efter 4 försök hittade vi äntligen en ATM som tog mastercard så nu hade vi i alla fall pengar. Problemet som uppstod efteråt var att vår S.K. chaufför inte hittade i sin egen stad så vi blev helt tvungna att hoppa ur den förbannade cykeltaxin och det var nära att jag nitade honom eftersom han krävde att få hela beloppet för resan.
Vi knatade vidare och efter ett svettigt tag hittade vi vårt hostel som självklart var fullbokat. VI fick hjälp av två svenskor att hitta ett annat hostel som de hade bott på tidigare.
Hostlet heter Via Via och vi har till och med fixat ett dubbelrum för lite…. Privatliv. Väl på plats så däckade vi i 3 timmar. Sen gick vi ut och undersökte staden lite, åt middag, drack 2 öl och sen somnade vi igen. Efter 27 timmars resande är man inte upplagd för något annat.
Vi sov som två grottroll och nu efter frukost kan vi äntligen känna energin och vi är redo att se den vackra staden Leon. Vi stannar nog 2-3 dagar och sen bär det av mot stranden!
Mvh
KK