backpackingthroughlife.blogg.se

Sedan åtta dagar tillbaka befinner vi oss på den lilla pittoreska, idylliska grekiska paradisön Patmos, en av de dodekaneiska öarna. Dess storlek är 28 km² och har 2400 invånare, så det är inte någon särskilt stor ö till vår ultimata förtjusning. Kalle var här med sin familj för över tjugo år sedan, och han har återskildrat så många drömlika historier om denna sagolika ö för mig att jag knappt kunde bärga mig att få se den med egna ögon. Tro mig när jag säger att jag inte blev besviken.  

Denna makalösa vykortsfagra natursköna ö är så vacker och estetiskt tilltalande att man inte kan låta bli att bli tårögd. Den är självaste essensen av grekland precis så som man fantiserar, drömmer och läser i gamla skrifter och resemagasin beträffande hur grekland ska se ut.  

Patmos består av gröna kullar, charmiga fiskebyar, små ringlande vägar där bergsgetter och åsnor gör sina bestyr i sakta mak, fält av vete och solrosor, vindruvor och olivlundar. Grekiska äldre män med stora vita mustascher och seglarkepsar sitter i skuggan av sina åkrar, sina fiskebåtar eller vid något av de lokala caféerna och röker pipa, dricker öl, spelar brädspelet dam och skrockar av skratt. Ön omringas av vatten i samma turkosa kulör som dess alla dörrar och fönsterluckor, och de eldliknande solnedgångarna om kvällarna är så enastående målande att till och med den envisaste av ateister inte kan låta bli att känna sig religiös. Det vackra skimret som krusar över vattenytan precis innan mörkret påminner om de stjärnhimlar man bara läser om i sagoböcker.  

Patmos kallas också för apokalypsens ö och är bokstavligt talat en plats av bibliska proportioner på grund av sin betydande plats i kristendomen. Det var på den här lilla platsen på jorden som den helige Johannes sägs ha fått sina visioner för uppenbarelseboken i gamla testamentet och i en liten grotta i mitten på ön skrevs dessa texter. Denna grotta besökte vi häromdagen, men eftersom ingen av oss är det minsta troende blev inte effekten av samma wow-kaliber som på de kristna som vallfärdar hit från alla håll och kanter i världen för att få uppleva denna viktiga del i den kristna historien. Däremot älskar vi båda historia och arkitektur, och där finns det massor för oss runtom denna makalösa ö. 

Jag har varit i Grekland många gånger, och jag älskar varje minut jag får vistas i någon del av landet, men Patmos är obeskrivligt och helt annorlunda än resten av landet. Jag är förälskad. Denna ö får mig att vilja dansa, måla färgsprakande tavlor i akvarell, skriva poesi som de lärda från förr, läsa gamla skrifter på pergamentrullar, sjunga och skrika av lycka. Ön tar fram alla estetiska delar ifrån mitt inre och allt blir bara... drömlikt. Jag ser redan fram emot den dagen vi kommer tillbaka. 

Vad har vi då gjort under dessa åtta dagar i paradiset på jorden? Vi bor på ett familjeägt litet hotell i den lilla fiskebyn Grikos, fyra kilometer från både hamnen och närmsta mataffär, och vi har haft det oerhört bra i denna lugna oas. De första fyra nätterna bodde vi i en liten studio med köksvrå och medelhavssblått tak, sedan blev vi som en bonus flyttade till ett helt eget litet hus med himmelssäng under de sista fyra dagarna, till ett nästan löjligt billigt pris. Huset luktar sommarstuga och det knarrande trägolvet fyllt av historia känns lent under våra barfotafötter. Vi har blivit goda vänner med ägarna och vi har firat födelsedagskalas med dem, de kommer över till oss lite då och då med frukt och kakor, vi leker och busar med sonen i familjen, och de har varit så otroligt hjälpsamma och snälla mot oss under hela vårt besök. Vi kommer att sakna dem. Genuint. 
 
Utanför vårt lilla hus har vi en stor möblerad stenaltan omringad av en trädgård man bara kan drömma om. Väldoftande fruktträd och palmer svajar utanför, våra badkläder och handdukar från dagen svajar gungar lätt i brisen på en tvättlina fäst mellan två mirabellfruktträd, ett par katter ligger och sover i skuggan under några blommiga buskar vid citronträden på baksidan, en hammock och en liten grusväg kantas av vita krukor där stora basilikaplantor fyller luften och våra näsor med en underbar doft, och som grädden på moset bor det en familj med svalor precis utanför som varje kväll i skymningen fyller våra öron med vackra toner. Vi är i himlen och när jag i skrivande stund sitter i just denna trädgård den sista kvällen i Patmos och printar ner dessa rader kan jag inte låta bli att le från öra till öra, och känna en djup tacksamhet.      

Under alla dessa dagar har vi haft en helt egen fyrhjuling vi hyrt till ett bra pris, en vit liten raket vi döpte till bubblarn, då den hade ett roligt bubblande ljud för sig varje gång den startade. Den har tagit oss på äventyr runt hela ön, backe upp och backe ner, den har tagit oss till gömda oaser i form av orörda stränder, laguner, hajkingleder och grottor, upp till gamla kloster på bergstoppar och ner till små turkosa vikar där vi ensamma kunde bada, samtidigt som vi bevakades av alla ökatter som lapade i skuggan av träden. Vi har åkt på svindlande magiska äventyr varje dag, ätit skaldjur och annan mat som smälter i munnen, badat och snorklat, byggt sandslott och skrivit fåniga saker i sanden, solat och snurrat och skrattat och sedan torkat i vinden där vi färdats fram på vår lilla bubblarn - jag leendes med mina armar kring Kalles kropp och han sjungandes till någon gammal klassiker av Vreeswijk, med en eldröd solnedgång bakom oss vilken gjorde att våra skuggor dansade framför oss på vägen. Precis varje sekund av varje dag här på ön har varit som i en dröm, och vi kunde inte bli lyckligare.  

När vi i morgon tittar ut genom fönstret från färjan då vi lämnar Patmos och åker vidare mot Samos gör vi det med blandade känslor. Vi ser alltid fram emot nya äventyr och nya destinationer, men Patmos kommer nu och för alltid att vara en av de viktigaste destinationerna under denna resa och i våra liv, och vi kommer att åka tillbaka så snart vi kan. Vem vet, kanske är det här vi köper hus och flyttar till när vi båda i framtiden närmar oss ålderns höst?      

En sak är säker, vi rekommenderar ALLA att åka hit minst en gång i livet, det är värt varenda sekund.