backpackingthroughlife.blogg.se

Idag är det Kalle som skriver så ni som gillar Melissas texter mer än mina kan.... göra det.  

Belgien, känt för Europaparlamentet, tjocka våfflor och sjöhästformad choklad blev vår nästa destination efter tiden i Köln. Belgien är självklart känt av andra saker än de som jag nämnde ovan, såsom skådeplats för olika slag genom historien, där Waterloo för tankarna till ABBA ( heja Sverige) och Belgien har också varit en del av de båda världskrigen så det råder ingen brist på saker att se om man är intresserad av sådana ting.

Tågresan till Belgien huvudstad Bryssel var ganska normal (om man inte räknar mig och Melissa) och händelselös. VI märkte snabbt att det belgiska landskapet inte bjöd på några större "Wow- upplevelser" eftersom det är ganska flackt och liknar rätt mycket de södra delarna av Sverige. Efter knappt två timmar anlände vi någon gång vid 15:00 och tog direkt sikte på vårt hotel som låg ungefär 30 minuters promenad från centralstationen, och nu tror ni säkert " Häftigt att de orkar att bära så mycket packning genom en storstad som vimlar av folk". HAHHAHA Aldrig i livet, vi rockade Bryssels metro så efter cirka 5 minuter var vi framme i området där hotellet var beläget. Det finns vissa saker som vi bara inte gör och det är att kånka omkring på tung packning i mer än 3 KM, vi är ju inte 23 bast längre! Man måste bejaka sina ryggproblem för annars kan denna resa avslutas i förtid på ett sjukhus där personalen inte talar engelska och alla undersökningar börjar med en rektumgenomgång.... ni förstår varför vi tog metron, eller hur?

Vår plan var att använda Bryssel som bas för vår tid i Belgien för det finns en rad platser i detta platta land som helt klart är värda att besöka, mer om det senare. Vårt hotell låg vackert beläget med utsikt över Arcades du Cinquantenaire och rummet var helt perfekt förutom att vi inte hade tillgång till vattenkokare, vilket är viktigt i budgetsammanhang men det får bli ett annat inlägg hur man håller ner sina omkostnader i dyra länder. Hotellet i sig låg intryckt mellan en trendig/hipp/asball/enbast coola personer pizzeria och en lyxresturang där män i kostym betalar hutlösa överpriser (för de småslantar) för standardöl medan de planerar nästa regnskogsskövling.
Vi bestämde oss snabbt för att en skön "Öltestarkväll" på rummet var exakt vad vi behövde och en lång natts sömn för att ge kroppens batterier den energi som behövs för att ge Bryssel en rejäl omgång nästa dag. Belgien har en ganska ovanlig ölkultur då många öl har en procenthalt som skulle få GW Persson att rygga tillbaka mumlandes in sin favoritläderfotölj och många är också med körsbärssmak, vilket är en intressant mix. Medan solen sänkte sig över huvudstaden satt vi på vår smala balkong, drack och bedömde ölarnas varande eller icke varande på denna planet och njöt när de sista solstrålarna smekte hustakens ryggrad.

Så vad finns det att säga om Bryssel? Ja, det är en stad med hus och nämns oftast i samband med EU. Det är ungefär vad gemene man vet om staden och ja, det är ungefär vad det är. Inget illa om Bryssel men som stad i helhet är det inget som står ut, inget som fångar ens uppmärksamhet i mer än ett ögonblick. Livet rullar på med fungerande kollektivtrafik, viktiga människor som växt ihop med sina mobiltelefoner och vanligt folk som försöker ta sig från punkt A till B. Nu tror ni säkert att det inte finns något att se eller göra i Bryssel men där har ni fel! Man kan titta på en staty av en pissande pojke som får olika kläder varje dag, och det är inte fy skam alls. Vi såg självklart den pissande pojken men det var mycket roligare att titta på alla andra turister som skulle ta selfies med det stackars barnet i bakgrunden. Man kan ju undra om någon har ringt polisen någon gång och sagt " Ursäkta mig men det är massor av människor som tar foton på ett barn som kissar offentligt, kan ni skicka 15 pikébussar för att fängsla dem?"

Förutom tvivelaktiga kissande statyer är Belgien känt för våfflor och variationen var helt absurd! Man är van att få en tunn våffla som man har lite grädde/sylt/socker på men i Belgien var det som att bläddra i IKEA-katalogen. I detta myller av kombinationer valde vi att ta varsin vanlig våffla med mörk choklad som topping och den andra fick nutella utsmetat över sig. Det var gott i ungefär 2 minuter tills magen skrek åt en att sluta äta denna sockerbomb. Ingen av oss åt upp för det hade förstört resten av dagen men för den som verkligen gillar hjärtklappning och framtida löständer kan jag starkt rekommendera belgiska våfflor =)

Hur är den belgiska chokladen då? Jag skulle kunna säga att det var som att få en munorgsam medan man rider på en enhörning längs standkanten in i solnedgången. Lägg gärna någon extra kronor om du/ni är i Belgien för det är helt klart värt det. Det finns en uppsjö av ställen som säljer och det finns alla prisklasser, allt från budget till " Ers höghög" priser.
Vi besökte också ett "comic strip musuem" i Bryssel där man fick följa historien bakom hur och varför denna konst började skapas, vilket var riktigt häftigt att få bevittna. Det som också var coolt i sammanhanget var att vi fick rabatt pga att vi var lärare. Varför har man inte det överallt?? Typ på en bar, 30-50 % rabatt för kommunalt anställda lärare för att undvika sjukskrivning och stund av stillhet innan den bittra föräldern hör av sig för att dennes barn inte orkat lära sig så skulden bör läggas på lärarens axlar.

Hur som helst, det var helt klart värt att lägga en timme eller två där men tyvärr var Tintin-utställningen inte där så det var lite av en besvikelse. Vi åkte också till Atomium som byggdes i samband med världsutställningen 1958 och för den som vill kan man betala för att åka upp en av bollarna för att ta några bilder till ett fotoalbum som aldrig kommer att skapas. Vi hade redan bestämt oss för att inte åka upp i " Balla bollar i Bryssel" utan nöjde oss med att ta några foton på avstånd. Sedan gick vi en park som låg i närheten och eftersom det var ganska dåligt väder var det nästan folktomt men det var SÅ skönt för det var som en oas och vårtecken var överallt, gula fält av tulpaner, humlor som brummande mumsar i sig blommans godsaker, knoppar som nästan har slagit ut i blom och känslan att "nu vänder det". Skrattandes sprang vi omkring i parken och fotade allt som behövdes fotas och lite mer, och man inser att städer utan parker är som ett dött betonglandskap utan några lungor. Människor måste få en möjlighet att slappna förutom att ligga i badkaret med gammal gurka i ansiktet medan barnen bankar på badrumsdörren eller att upptäcka musik från Woodstock och röka en holk.

I början av inlägget skrev jag att vi skulle använda Bryssel som bas för att upptäcka resten av Belgien och det gjorde vi. En dag åkte jag själv till en stad som heter Ypres som ligger på gränsen till Frankrike, tur och retur 4 timmar med tåg. I denna stad fanns det ett första världskrigetmuseum som var högt rankat av saker att se och det kunde jag ju inte låta bli att åka till. Museumet var inhyst i en gammal katedral och var riktigt snyggt upplagt med artifakter från kriget men också blandat med snygg teknik för att återskapa det fruktansvärda som skedde i början av 1900-talet. Man får också följa olika personers väg genom kriget och de hade också en extra utställning om hur kriget spreds sig till Mellanöstern. Jag rekommenderar starkt att besöka detta museum om ni har möjlighet till det. Jag vet att ni har en husvagn som står på Böda camping eller att Mallorca är inbokat vecka 32-33 varje år. Försök ok? Denna stad är perfekt för att en dagsutflykt för det finns massor att se i och utanför staden förutom museumet. Hyr gärna bil för att underlätta det hela men det finns också möjlighet att hyra cyklar över dagen.

Under vår sista heldag i Belgien tog vi tåget till Brygge som ligger skapligt nära atlantkusten och det är idyllisk medeltidsstad där varje vrå är ett tillfälle att förundras av historiens vingslag. Jag tror aldrig att Melissas kamera har fått arbeta så hårt som den fick göra under den dagen, och jag trodde nästan att det skulle börja ryka från kamerahuset! Staden korsas av floder och vackra stenbroar kastar en tillbaka till en tid där åderlåtning var läkarnas universallösning på det mesta och där kungen dikterade villkoren för de fattiga och kyrkan hade allas kulor i ett hårt grepp... ahhh du vackra historia.
Trots att vi var där i mars var det många turister där som trängdes ihop på broar, torg, restauranger och hundratals båtar som tog en på sightseeingturer på Brygges smala kanaler. Man undrar hur det ser ut när det är högsäsong, eller det är kanske bäst att inte tänka på det alls faktiskt när jag tänker på det. Efter några timmar av långsamt promenerande varvat med " wow, kolla", fota fota fota, filma, filma och filma slog vi oss ner på en bar med det fräcka namnet " The wall of beer" som låg vid en kanalerna. Vi betraktade oblygt alla turister som med mobilkamerona försökte fånga varje milisekund medan deras barn helst hade stannat hemma och bankat huvudet i väggen. Barn är bäst på att visa när de är missnöjda, till vår glädje! Till slut begav vi oss till tågstationen för resan tillbaka till Bryssel för nästa dag var det dags för färden som skulle tas oss via Luxemburg tillbaka till Tyskland och Nürnberg. Den resan blev inte alls som vi hade planerat men så är det ibland, och nu undrar ni, vad hände? Det får bli dagens cliffhanger för jag orkar inte skriva mer och jag misstänke att orden börjar ta slut, hur de nu kan göra det... hmm... någon borde skriva om när orden tar slut.
Hej då!